Havsänglar.

Nog med Kentreferenser nu pappa!

Det är ju trots allt bara jag och kusin Noak som badar i ett hav av bollar. Och att vi skulle vara några änglar, det får stå för dig.

Rädda mig i November (lilla ego)

Is är is som är glass som är som glas fast is...

Sötaste syssling johansson.

Konkurrensen är ju försvinnande liten.
Men aj aj aj vilken liten sockertopp som ramlar runt i Arboga.
Sedan att hon har den goda smaken att bjuda på kexgömmor gör ju inte lilla vackra Amelia sämre direkt.

Mamma jag vill ha en italienare...

Passade på att baka pizza i fredags.
Jag bakar efter mottot: hälften i munnen, hälften i ugnen.

The grand grandma strikes back!

Lycka är att se gammelfarmor rulla hem sköna poäng till pappas och mammas lag. Vi krossade Arboga!

Götelaborg!

Håll i er!
Lås in djuren!
Rensa fisken!
Hälsa Glenn!

För nu landar jag snart i Götelaborg igen.
Det var längesedan nu...
På tok för länge sedan.

Saknar min mormor (MoMo)!
Saknar halva min familj.

Längtar och ser fram emot att träffa er när mamma och pappa ska knyta knuten den 29 november.

En handarbetad vän i betongen.

Jo, man ska inte klaga. Hur står det till själv?

Bastian kom hem!!!

Vi vet det inte går någon nöd på dig...
Vi vet att du vaknar med ett leende även på bortaplan...
Vi vet att dina dagar är fyllda med kärlek...

Vet att det går nöd på din mor och far!
Vet att vi vaknar och börjar längta efter Dig på en gång!
Vet att våra dagar går långsamt utan Dig!

Älskar dig!
Saknar Dig!

Hälsa farmor och farfar.

Sök och förgör...

Vår son, din prins och min pöjk är inne i en fas av kras. Det ska bankas. Det ska smällas. Det ska raseras. Det ska låta utav bara hin håle. På denna bild får pappas kanske fulländade sandkaka smaka på ond bråd Basse.

Bakvänt...

Blöja på huvudet. Färglagda ben och händer. Snutte kvar på dagis. Välkomna till en helt vanlig fredag i Basseland.

Una due Tore!

Då familjens kamera tackat för sig säger vi: Hej Hannas kamera

Hösten är här.

Skam på torra land...

Hösten har anlänt och med det bloggtorka.

Kan månne bero på att pappa återigen är förpassad till finkan.

Kan bero på att livet rullar vidare...
..eller att livet ibland står still, lurpassar och inväntar livet självt.

Tungan...

...rätt i mun

Hämtning.

Känslorna man har som förälder när man skyndar från jobb för att på dagis kvittera ut ett stycke framtid, 14 kilo kärlek eller för den delen gullefralla är många. Starkast är pirret i magen. Nästan som hos en nyförälskad. Så är det varje gång. Varje dag.

Love love love...

Vilken tur jag inte hann somna ordentligt i söndags för pappa lurade upp farbror Love för lekstund efter de sett vårt älskade södergäng få smörj av kalmar. Lek med farbror kan få en att släppa sådant och gå vidare...utan vidare.

Välkommen hem farmor!

Godnatt.

Telefonkontakt.

Bor man som i vår familj långt från familjen får man passa på att ringa sina kära när längtan blir för stor. Här ringer jag min farbror Love som jag är upp över mina lortiga öron förtjust i.

När katten är borta...

...brukar farbror Tobias dansa på bordet (eller gosa med mig i soffan).

Första dagisdagen efter sommaren.

Dåligt med uppdatering ett tag... Pappa är tillbaka på jobbet, och mamma sliter vidare. Det innebär att lilla jag får återgå till mitt. Tack och lov så följde farmor med upp till storstan och hjälpte mig tillrätta. Tack för det farmor!

Gammelfarmor.

Vi lämnade torpet och svängde förbi Arboga där pappas farmor, vår underbara Dagny, serverade kalops, pannkaka och äppelkaka. Massa gott med andra ord...

Why...

...does it always rain on lilla söta mig?

Pretty in pink.

Mamma! Pappa! Sluta tjata om duplo, pingu och Maxböcker. Jag vill ha en rosa bil precis som Elvis, och jag vill ha den nu!

Stockholmskillen

Nu säger ni säkert: var inte detta Bastians plats bland ettor och nollor? Mjo... Men det finns vissa undantag. Detta är ett av dessa få undantag. På bilden skådar ni Cosmo, stockholmskillen, vår underbara katt i Norbergsexil. Han lever mer eller mindre förvildad i bergslagsskogar, väldigt långt från den förort söder om söder som en gång gav honom smeknamnet ovan.

Mamma!

Vi längtar efter dig mamma. Tur att du kommer snart.

Hundvakt

Denna vecka hänger vi i Västerås. Farmor och farfar har rymt till Sicilien. Farfar mumlade något om att besöka the old country, cosa nostra och att någon farbror Luca Brasi sover med fiskar. Låter spännande tycker jag. Önskar farmor en god bok, ett gott vin och farfar god semester i gangsterland.

Wag the dawg...

Tog min kampterrier ut på promenad. Gäller ju att visa att man är tillbaks i kvarteret. De lokala ungtupparna tar gärna över det som är mitt.

All you need is Love!

Jag är mycket förtjust i min farbror Love, och tro det eller ej så verkar han tycka helt ok om mig oxå. Kan vara att vi har mycket gemensamt. Vi gillar att väsnas. Vi är kungligt duktiga på att stöka till. Vi är rätt söta båda två oxå. Vi unga herrar Wige måste hålla ihop...

Skärgården.

På väg ut i skärgården

Hotell Diplomat.

En glass i skuggan på strandvägen. Inte dumt alls.

Basse und Una

Granne HannaUnaMamma har en fin kamera.
Hanna, eller balkongbesudlaren som hon numer även är känd som, har dessutom en märkligt fin blick för gott fotografi.
Visserligen skall inte modellernas/motivens betydelse underkastas men detta är sannerligen en fin fin bild på min söta son och hans vackra vän. De är om möjligt världens bästa vänner tror jag...

Back in biz.

Efter lång tid på flykt är the partners i crime återförenade.

Herre på täppan.

Att handla är tråkigt.
Igår så åkte vi till Heron City.
Heron City är inge kul.
Men mamma skulle visst klippa sig.
Och pappa skulle dregla över elektronik.

Själv tog jag lekplatsen utanför i besittning.
Jag må ha varit minst på bygget men det man saknar i vikt tar man igen med en stor käft och en bra högernäve.

Låt oss sammanfatta lakstunden med att jag ägde det största och bästa lektornet med tillhörande rutchekana.

Asfaltsbarn.

Tog en liten promenad med farsan häromdagen.
Han märkte knappt att jag stannade upp för att lukta på blommorna.
När jag luktat klart var det dags att slita upp dem med rötterna.
Sånt är livet för blommorna i betongen.

Mitt indiska arv

I Göteborg finns en del av mig.
I Göteborg finns halva min familj.


Här är lite bilder från mitt senaste möte med några av dom och maten de bjöd på.

Först så är det jag som hänger i mammas faster Puneets famn.
Sedan så hänger jag i mammas kusins Shellys famn. Hon är go hon!
Sen är det mammas kusin Harparan (Paran) som gör sitt bästa för att hålla mig på kickbiken. Han är kul som attans!
Sist men inte minst så bjöds det på en autenstisk indisk måltid. Pappas mungipor vattnas fortfarande!
Jag åt ingenting men det gjorde de andra så bra så bra...

Ps Puneet, mamma och pappa tack och bockar för världens bästa matlåda. Ds

Vår son är en glad kis!

Det är lätt att glömma efter en vecka av gnäll och tandagnissel.

Att vår son är världens finaste.
Att vår son är världens goaste.
Att vår son är en glad kis.
Mest hela tiden!


Inpirerad av en god granne så tänke jag även redogöra vad vår son mumlar nu förtiden.
Hund - Vovo
Farmor - VoVo
Dricka - Kah (tack Una)
Banan - Nan
Mat i största allmänhet - Na!
Välling - Lälä
Katt - Kkk
Bil - Diiil
Blöja - Vöja
Morrissey? - The Smiths!

En midsommarmorgons dröm

All bloggposter är inte aktuella.

Alla bloggposter är inte dagsfärska.

Denna bild, detta inlägg, betyder mycket för mig.
Således är bilden ständigt aktuell för mig.
Inte dagsfärskt för er.

Dramat utspelar sig på Ornö.
En midsommaraftonens morgon 2008.
Klockan är innan sju på morgonen.
Alla sover (till och med allas vår mormor Brigit)
Endast jag och Bastian är vakna och så vill vi att det ska förbli.

Vi tog vårt pick och pack och gick ut i skärgårdsmorgonen.
En påse med gott.
Lite vatten.
Lite frukt.
Och sen lekte vi rumpan av oss.

Vi kastade kottar.
Vi skrämde fåglar.
Vi skrek sommarskrik.
Vi är!

Sen vakna Mormor

/Pappa

Hemma!

Att det kan vara så skönt att komma hem!
Rågsved är trots allt är vår plats...
..för nu.


Pappa körde så att håret rykte hem till Stockholm.
Väl hemma ångrade han sig lite, dövade sin ångest med att laga lasagne och rulla köttbullar till yours truly vilket behövdes efter en veckas sjukdom och matvägran.

Hisingen.

Kaka, mamma, morfars lager och stolt kvartsindier.

Hos morfar.

Vi tog en sväng förbi morfars lager och det gjorde underverk för mitt humör. Morfar bjöd på kakor precis som en morfar ska göra.

Det är vi som är Hammarby!

Jag , farsan och farbror stefan lämnade tanterna och stack ner till slottsskogsvallen för att kolla in Gothia-cup. I bakgrunden ser ni hur elfsborgs ungtuppar darra av skräck över ungt bajenfan på turné.

Frukost i gbg

I göteborg skiner inte solen, det regnar mest hela tiden. Därav det dåliga ljuset på bilden. På bilden är det i varje fall lilla sjuka jag, allra bästa vicke till vänster och en helt suverän frukost i göteborg.

Marstrand.

Kolla vinden. Kolla havet. Kolla luggen.

Hänger och svänger

Linnéplatsen en helt vanlig gnällig dag.