tisdag 22 juli 2008

Asfaltsbarn.


Tog en liten promenad med farsan häromdagen.
Han märkte knappt att jag stannade upp för att lukta på blommorna.
När jag luktat klart var det dags att slita upp dem med rötterna.
Sånt är livet för blommorna i betongen.

1 kommentar:

Anonym sa...

Tänkte senast igår på det där med asfaltsblommor, maskrosbarn...
Om och utifall...ja,de blir ofta de allra bästa blommorna om de bara får...bli sedda och plenty av Kärlek! Love You!