En handarbetad vän i betongen.

Jo, man ska inte klaga. Hur står det till själv?

Bastian kom hem!!!

Vi vet det inte går någon nöd på dig...
Vi vet att du vaknar med ett leende även på bortaplan...
Vi vet att dina dagar är fyllda med kärlek...

Vet att det går nöd på din mor och far!
Vet att vi vaknar och börjar längta efter Dig på en gång!
Vet att våra dagar går långsamt utan Dig!

Älskar dig!
Saknar Dig!

Hälsa farmor och farfar.

Sök och förgör...

Vår son, din prins och min pöjk är inne i en fas av kras. Det ska bankas. Det ska smällas. Det ska raseras. Det ska låta utav bara hin håle. På denna bild får pappas kanske fulländade sandkaka smaka på ond bråd Basse.

Bakvänt...

Blöja på huvudet. Färglagda ben och händer. Snutte kvar på dagis. Välkomna till en helt vanlig fredag i Basseland.

Una due Tore!

Då familjens kamera tackat för sig säger vi: Hej Hannas kamera

Hösten är här.

Skam på torra land...

Hösten har anlänt och med det bloggtorka.

Kan månne bero på att pappa återigen är förpassad till finkan.

Kan bero på att livet rullar vidare...
..eller att livet ibland står still, lurpassar och inväntar livet självt.