söndag 29 juni 2008

Tuppen.


Den här hönsgården är inte stor nog för oss båda...

fredag 27 juni 2008

Accessoarer

Min far har nog aldrig varit snyggare (enligt pappa själv) än på denna bilden.



Min uppfattning är att accessoarernas betydelse aldrig kan nog överskattas...

En helt vanlig fredag.


Una och Bastian källsorterar med blandat resultat.

torsdag 26 juni 2008

When on djurgården, do as the skansenapor...


Torsdagen spenderades med kusin Noak och hans stekiga pappa. Farbror Anders. Vi hängde runt på Skansen. Spanade älg, jagade ekorre, klappade get och avundades säl var vad vi gjorde där. Sedan blev papporna lattepappor och jag grisade som tusan med pappas glass. Pappa sa att jag bara försökte smälta in bland alla äckliga djurgårdare.

tisdag 24 juni 2008

Sova sova sova...


Sommarkvällar är vakenkvällar. Spelar ingen roll att pappa påstår att klockan är mitt in i midsommar morden och att han vill ha tid för sig själv, en kopp kaffe och snart även med min mor så fort hon kommit hem från jobbet.

Poco loco con coco


Bastian är sjuk idag. Det säger byxan, pappa, mamma och dagis. Själv säger jag: OK då men ge mig lite choklad så ska jag nog vara på benen igen.

Midsommar på Ornö



Midsommar firades traditionsenligt på Ornö i Stockholms skärgård.
Vi var hos pappas "systrar" med dess familjer och bihang och hade det inte varit för dålig mage och ögoninflammation hade det förmodligen funnits fler bilder på mig utan napp och snuttefilt. Men men vad gör man inte för att hålla mor och far sysselsatta...

torsdag 19 juni 2008

Östermälarstrand





Farmor vovo, farfar och Farbror Love har flyttat ner till vattnet i Västerås.
Det gillar jag skarpt!

En busschaufför


En underbar helg utan föräldrar avrundas bäst genom att annektera lekplatsen, köra undan alla andra barn samt vansinnesköra bussen mot deras besvärade föräldrar

måndag 16 juni 2008

Jag gillar det jag ser!

Ibland tror jag att jag inte minns någonting.
Eller rättare sagt, jag bär på en rädsla att inte minnas den där dagen i maj när..., den där kvällen då.., eller när Bastian var hos och...

Förstår ni vad jag menar?

Kanske kan den här bloggen fungera som en minnesbank då huvudet inte hänger med.
Kanske borde vi dragit igång detta tidigare.
Kanske kanske kanske...

Nog med kansken, och börja istället leverera, återskapa.

Ett minne jag alltid bär med mig är denna här blicken.
Den här "här sitter jag i vagnen och gillar det jag ser"-blicken.
Den betyder så mycket min son.

Den betyder allt och lite till.



(18 oktober 2007)

Tror jag ska sova en stund nu pappa...




Om man ska försöka att sammanfatta den första tiden så gör jag, pappan, det så här.

1. Vakna!
2. Varför är du så gul min son?

En ny sheriff i stan!

Det är smått bisarrt att sitta nästan 18 månader senare och se på bilder på ett nylandat liv. Det är svårt att hålla tårkanalerna i schack, samt att greppa att denna lilla prins är samma yrväder som nu står och sliter i kökslådor och lägger svettiga handflator på pappas och mammas platt-tv.






Livet är bra underligt.
Livet är bra härligt.

Bättre lite senare än på tok för tidigt...

Som rubriken klart och tydligt anslår så föddes vår son, Bastian, på Södersjukhuset den 9 januari 2007.

Bloggen om hans liv och äventyr föddes ett och halvt år senare.
Idén om en plats för familj och vänner att följa prinsens resa genom livet föddes dock mycket tidigare, men som många av er med småbarn (eller inte) förstår så är tid ett lustigt fenomen.

Tid kommer...
Och tid går...


Nu är hög tid att presentera Bastian för nära och kära!